1989: Tomas Lagerström har framtidstro. Efterfrågan på svenskodlat ökar. Foto: Inger Lavesson-Ibanés

Stångby Nyheter gavs ut i fyra nummer per år mellan 1988 och 1992. Den tog fasta på aktuella ämnen och är på så vis fortfarande intressant att läsa ur ett historiskt perspektiv. Nyhetstidningen innehöll allt ifrån reportage om innovativa projekt till insändare med skarpsynta analyser. Arbetet med tidningen drevs främst av Otto Wiese, en av grundarna till Stångby Plantskola, och Elna Sjöström, hortonom och verksam inom plantskolan under större delen av sin karriär. Otto Wieses stora intresse för stadsträd hade sedan en tid styrt plantskolans inriktning åt det hållet och gjorde sig också tydlig i tidningens innehåll. Det finns en märkbar entusiasm för nya idéer och utveckling, vilket bland annat yttrade sig i en tydlig stöttning av elitplantstationen, som då var i startgroparna och som med tiden skulle vara med i att utveckla E-plantsystemet så som vi känner det idag.

Tomas Lagerström figurerar i flera nummer av Stångby Nyheter. Vid den tiden hade han nyligen startat upp projektet Svenska Frökällor som skulle komma att bli en grundpelare i E-plantsystemet. Under detta tidiga skede av projektet arbetade han intensivt med att sprida kunskap för att fler skulle få upp ögonen för de allvarliga problem som fanns inom branschen och förhoppningsvis också inse värdet i hans projekt.

Tomas berättar att drivkraften bakom initiativet kom från en frustration över den dåliga kvalitet som växtmaterialet hade på den tiden. Problemen var många och vitt skilda i karaktär. Ett av de allvarligare problemen var den undermåliga klimatanpassningen hos många av växterna, vilket orsakade stora ekonomiska förluster när plantorna med tiden dog av klimatförhållanden. Det var dessutom en bristande kunskapsnivå bland de som verkade i branschen vilket gjorde att standarden inte ifrågasattes. Tomas fann samsyn i frågan med hortonom Rune Bengtsson, som hjälpte honom få finansiering till att starta upp projektet Svenska Frökällor.

– Rune Bengtsson, som då var huvudlärare i växtmateriallära på Alnarp, och jag, ansvarig i ämnet på Ultuna, kände att om det skulle hända något inom detta område så skulle vi vara tvungna att själva ta tag i frågan, berättar Tomas. Problemen var än mer tydliga för mig som arbetade norröver där klimatanpassningen sätts på sin spets.

Förmågan hos en växt att överleva klimatförhållandena i landets olika zoner anges med dess härdighet, men härdighetsangivelsen är ingen garanti. Härdighet är ett absolutmått för arten, med det är klimatanpassningen för just det material som förökas som är viktigt, och det är något helt annat. Många växter kan hantera låga temperaturer om de har chans att förbereda sig, det kritiska ligger i hur bra de hanterar skiftet mellan säsongerna.

– Växtpopulationer är anpassade till sitt geografiska område, förklarar Tomas. Egenskaper av stort värde för klimatanpassning varierar både inom och mellan populationer. En egenskap som är särskilt viktig för växters anpassning är växtrytmen, det vill säga när växten startar på våren samt när tillväxten avslutas och invintringen börjar på sensommaren och hösten.

Svenska Frökällor samlade in material från arter som upplevdes som mest problematiska med målet att hitta stabila och bra frökällor. Den första sorteringen hade klimatet redan fixat genom ett naturligt urval som med tiden anpassat växtpopulationen till platsen och dess förutsättningar. Därefter följde ett urvalsarbete för att hitta tillräckligt bra material för plantskoleproduktion. Plantskolor som Stångby Plantskola var värdefulla samarbetspartners i projektet eftersom de hjälpte till med att bedriva försöksodling som de kombinerade med kommersiell produktion. På så vis kunde sorter testas kostnadseffektivt i stor skala och med direkt jämförelse med etablerade sorter.

Idag är de träd med E-status som Tomas varit ledande i att ta fram en viktig del av Stångby Plantskolas sortiment och en värdefull tillgång i branschen. Några av de senaste sorter han bidragit till är Sorbus ulleungensis Legend® E, Sorbus latifolia Pompa® E och Acer platanoides ’Parad® E. Men Tomas understryker värdet av eldsjälar som fortsätter att driva utvecklingen framåt:

– Växtutveckling måste vara en ständigt pågående process, särskilt med tanke på klimatförändringen. Det är viktigt att man är uthållig och arbetar för de långsiktiga målen.

Vi på Stångby Plantskola är tacksamma för Tomas fantastiska insatser under sin karriär och vill göra vår del för att främja en positiv utveckling inom branschen.

Syringa reticulata ’Ångbåtsangen’ E