Olika perenner har olika förmåga att överleva vintern i vårt klimat. Då perenner vissnar ner och övervintrar under marken spelar den lokala ståndorten en större roll än den geografiska regionen, så den klassiska zonkartan som gäller för vedartade växter är inte applicerbar på perenner.
En perenns förmåga att övervintra påverkas i större grad av mikroklimat, jordmån, dränering, snötäcke och vinterns längd, men även hur skyddat ett läge är. Flera av dessa faktorer kan vi själva påverka genom att till exempel plantera lähäckar, skapa upphöjda växtbäddar och vintertäcka. Men framförallt ska vi välja rätt perenn för ståndorten.

I stället för den geografiska zonkartan anges härdigheten för perenner istället genom ett bokstavssystem. Systemet togs fram för ungefär 40 år sedan, och 2021 lanserades det en uppdaterad version av det befintliga bokstavssystemet. Härdighetssystemet beskriver hur säkert en perenn övervintrar, och om det krävs en väldränerad, skyddad växtbädd.

Växten är tålig och övervintrar bra
A Övervintrar pålitligt
A* Övervintrar pålitligt i väldränerat läge

Växten övervintrar oftast bra på rätt växtplats
B Övervintrar vanligtvis
B* Övervintrar vanligtvis i väldränerat läge

Växten är känslig för olika vinterväder
C Övervintrar ibland
C* Övervintrar ibland i väldränerat läge

Växten klarar normalt inte en svensk vinter
D Övervintrar inte

Den hårdgjorda staden ställer höga krav på växterna och kraven höjs ytterligare i en framtid med ökade klimatförändringar med mer extremväder som följd. För att bemöta dessa utmaningar blir det allt vanligare att plantera exotiska arter, men forskare varnar om negativa följdeffekter av den trenden och understryker trädvalets betydelse för den biologiska mångfalden.

Träd behövs i våra städer. Utöver deras estetiska och hälsomässiga värden bidrar de också med värdefulla ekosystemtjänster, som att förbättra luftkvaliteten och minska risken för översvämningar. Stadsträden spelar dessutom en central roll för konservering och biologisk mångfald, en aspekt som blir allt viktigare i takt med att städerna växer.

Insekter är essentiella i många ekosystem där de fyller viktiga funktioner, exempelvis som pollinatörer eller som föda till fåglar, och de drabbas hårt av den ökande bristen på naturliga habitat. Urbana miljöer kan erbjuda en fristad för många arter genom en stor variation av växter som kan tillgodose skydd och mat. Men samspelet mellan växter och djur är komplext, därför har innehållet och strukturen i stadens grönska stor betydelse.

En studie vid Lunds Universitet från 2021 belyste just hur viktigt valet av trädart är i detta sammanhang. I studien undersöktes antalet ryggradslösa djur (så som insekter) hos inhemska kontra exotiska trädarter. Resultaten är i linje med tidigare forskning och visar att exotiska trädarter är sämre för stadens fauna. Att insekterna i högre grad ratar exoter kan bero på att det inte skett samma samevolution som med de inhemska. Exempelvis kan insekterna vara ovana vid de exotiska trädens skyddssystem och det kan finnas fenologiska skillnader som påverkar deras förmåga att tillgodose sig trädens resurser. Därför understryker forskarna bakom studien vikten av att plantera inhemska trädarter i den mån växtplatsen tillåter det, exempelvis i parker eller urbana skogar.

Att designa stadens gröna ytor innebär många utmaningar men också stora möjligheter. Med hjälp av forskare och verksamma inom områden så som växt- och stadsekologi kan man ytterligare stärka de positiva effekterna på biologisk mångfald.

Catalpa bignonioides, Kungsparken Malmö