Den hårdgjorda staden ställer höga krav på växterna och kraven höjs ytterligare i en framtid med ökade klimatförändringar med mer extremväder som följd. För att bemöta dessa utmaningar blir det allt vanligare att plantera exotiska arter, men forskare varnar om negativa följdeffekter av den trenden och understryker trädvalets betydelse för den biologiska mångfalden.

Träd behövs i våra städer. Utöver deras estetiska och hälsomässiga värden bidrar de också med värdefulla ekosystemtjänster, som att förbättra luftkvaliteten och minska risken för översvämningar. Stadsträden spelar dessutom en central roll för konservering och biologisk mångfald, en aspekt som blir allt viktigare i takt med att städerna växer.

Insekter är essentiella i många ekosystem där de fyller viktiga funktioner, exempelvis som pollinatörer eller som föda till fåglar, och de drabbas hårt av den ökande bristen på naturliga habitat. Urbana miljöer kan erbjuda en fristad för många arter genom en stor variation av växter som kan tillgodose skydd och mat. Men samspelet mellan växter och djur är komplext, därför har innehållet och strukturen i stadens grönska stor betydelse.

En studie vid Lunds Universitet från 2021 belyste just hur viktigt valet av trädart är i detta sammanhang. I studien undersöktes antalet ryggradslösa djur (så som insekter) hos inhemska kontra exotiska trädarter. Resultaten är i linje med tidigare forskning och visar att exotiska trädarter är sämre för stadens fauna. Att insekterna i högre grad ratar exoter kan bero på att det inte skett samma samevolution som med de inhemska. Exempelvis kan insekterna vara ovana vid de exotiska trädens skyddssystem och det kan finnas fenologiska skillnader som påverkar deras förmåga att tillgodose sig trädens resurser. Därför understryker forskarna bakom studien vikten av att plantera inhemska trädarter i den mån växtplatsen tillåter det, exempelvis i parker eller urbana skogar.

Att designa stadens gröna ytor innebär många utmaningar men också stora möjligheter. Med hjälp av forskare och verksamma inom områden så som växt- och stadsekologi kan man ytterligare stärka de positiva effekterna på biologisk mångfald.

Catalpa bignonioides, Kungsparken Malmö

Under mars och april grävs frilandsodlade träd upp ur marken och sätts i Air-Pot® för vidare kultur i plantskolan under minst en säsong.

Air-Pot® (AP) är ett produktionssystem ovan jord som företablerar växten i ett odlingssubstrat som är avgränsat med en, perforerad plastvägg, en så kallad Air-Pot®.

Den perforerade plastväggen förhindrar rotsnurr och har många små luftöppningar som gör att rotspetsen torkar ut, luftpincering, vilket bidrar till en ökad tillväxt av finrötter. Detta ger ett kompakt välförgrenat rotsystem med alla finrötter väl skyddade och hela rotsystemet är intakt vid leverans.

Varje träd beskärs och får ett anpassat ”odlingskärl” (klumpens volym skall stå i relation till växtens art och storlek), nytt substrat, gödsel, en käpp och en plats på bädd i plantskolan där det binds upp, och kopplas till droppbevattning. Här får det daglig tillsyn under sommarmånaderna, och i september är det dags att mäta tillväxten. Klumpen ska vara väl genomrotad vid leveranstillfället. Klumpen ska skyddas av väv och nät om det är nödvändigt för att klara hanteringskedjan.

Se videon för att få en inblick om hur det går till när vi gör Air-Pot på Stångby Plantskola.