Länsstyrelsen har tidigare kommunicerat att barrotat material inte behöver kontrolleras. Ett senare förtydligande klargör dock att detta gäller barrotat material som har spolats rent.

Barrotat material som endast har skakats av bör däremot kontrolleras. Anledningen är att andra organismer än lövplattmask har påträffats på avskakat material, vilket visar att det – även om risken bedöms som mycket låg – finns en möjlighet att även lövplattmask kan förekomma.

Alla växter bör kontrolleras, även de från Sverige.

Alla fynd ska rapporteras på www.invasivaarter.nu. Precis som Artfakta drivs den av SLU Artdatabanken.

Den 7 augusti 2025 trädde EU-förordningsändringar i kraft som innebär att lövplattmasken numera finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.

Länsstyrelsen kräver att alla som arbetar med importerat växtmaterial kontrollerar sitt växtmaterial.

Alla plantskolor i Sverige som importerar växter från utlandet behöver göra okulära kontroller på 30% av importerat växtmaterial enligt Länsstyrelsen. Med det sagt finns det inga tydliga riktlinjer från Länsstyrelsen om dessa kontroller behöver upprepas på redan kontrollerat växtmaterial, på grund av att de skickas från en svensk plantskola till en annan.

Få länder hade hört talas om masken och dess problematik innan fyndet blev aktuellt i Sverige under höst/vinter 2024.

När den i november 2024 först upptäcktes i Sverige var det få länder i Europa som erkände att plattmasken fanns hos dem och att den var ett problem. Den 7 augusti 2025 trädde EU-förordningsändringar i kraft som innebär att lövplattmasken numera finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att alla medlemsländer är förbjudna att ha, importera, sälja, odla, transportera, använda, utbyta och sätta ut lövplattmasken i naturen.