Ympning är en teknik inom vegetativ förökning där en del av ett skott transplanteras från moderplantan till en rotad planta som kallas grundstam. Ympning sker på våren medan växten fortfarande är i vila och ännu inte har hunnit vegetera. Skottet som transplanteras kallas ymp. Tekniken resulterar i en planta med vävnad från två olika växter.

Grundstammen utgör rotsystemet och ympen bildar de ovanjordiska delarna. Vilken del stammen tillhör bestäms av placeringen av ympstället. På en så kallat toppförädlad planta ingår hela stammen i grundstammen medan en bottenförädlad planta har ympstället placerat strax ovanför grundstammens rothals vilket innebär att hela stammen tillhör ympen.

Grundstammens egenskaper kan göra det möjligt att odla en växt under mindre gynnsamma förhållanden, öka tillväxten samt skapa en högre sjukdomsresistens. Ympen eller ädelriset kommer från en moderplanta med önskvärda egenskaper som god smak, färg eller god sjukdomsresistens. Vävnaden från de båda växterna blandas aldrig utan möts och växer samman med en skarp gräns vid förädlingsstället.

Grundstammen och ympen behöver inte vara av samma art, men de bör vara nära besläktade, till exempel går det utmärkt att ympa ett plommonträd på en grundstam av persika. Kombinationer av ädelris och grundstammar i professionell odling är noga utvalda och väl beprövade. Grundstammar kan vara fröförökade eller vegetativt förökade exempelvis genom att göra avläggare.

I branschen används ofta ordet förädling när man talar om ympning och okulering. Detta kan uppfattas som lite förvirrande. Man skapar varken nya arter eller sorter med dessa tekniker så de är därför inte att likställa med växtförädling. Växtförädling innebär att man korsar plantor sexuellt eller på annat sätt överför gener mellan växter, vilket resulterar i en blandning av genetiska egenskaper med nya sorter som följd.