Rostvinet är en starkvuxen klätterväxt med stora blad, ca 25-30 cm långa och 20-25 cm breda, som bildar en luftig bladmassa. Klättrar med grova och yviga klängen som snor sig runt klättringsmediet. Blommar med oansenliga blommor på våren som senare blir till små, blåaktiga frukter, drygt 1 cm i diameter. Föredrar att växa i sol till halvskugga och i solexponerat läge blir höstfägringen som bäst. Trivs i en något fuktig jord, torra markförhållanden bidrar till sämre utveckling.

Funkar bra som klätterväxt på vajersystem eller högklättring i större träd. Just denna sort är en välbeprövad klon som utmärker sig med den starka, röda höstfärgen. Är ursprungligen från Japan och detta material är utvalt av Stefan Mattson i en park i Enköping, som planterades på 80-talet.

Zon I-III. Höjd 20-30 m.

Den vingade benveden är en kompakt buske med jämn breddad form. Mest karaktäristiskt för busken är dess bark med vinglika korklister. Får sprakande höstfärger i cerise toner. Tål de flesta odlade jordar med normal fuktighet och klarar både högt och lågt pH. Näringsrika och mullrika jordar ger dock bäst resultat. Trivs i sol-halvskugga. Dess jämna form och horisontella, täta grenverk gör den till en värdefull solitär, framför allt under höst och vinter.

Zon I–V. Höjd 1–2 m, bredd 1,5–3 m.

Katsuran är en gracil, ofta flerstammig, stor buske till litet träd. Vanligtvis blir riktigt gamla exemplar ofta bredare än höga. Har ett fantastiskt kopparfärgat lövutspring och höstfärger i smörgult till orange. Bladen avger en härlig doft av nybakat bröd strax innan bladfall som sprider sig i luften. Trivs bäst i fuktig, näringsrik jord, och tål även jordar med höga pH-värden. Får dock intensivare höstfärger på sura jordar.

Passar i närheten av vatten, längs med åar och vid dammar. Fin även i trädgården, som parkträd eller som klippt häck. E-typen med härkomst från Göteborgs botaniska trädgård har säkerställd härdighet och ger ofta individer med genomgående stam och vackra höstfärger. Främst ospecificerat material, men även E-typen kan ibland skadas av sen vårfrost.

Zon I–IV (–V). Höjd 10–12 m, bredd 5-7 m.

En spännande korsning mellan rödlönn, Acer rubrum och silverlönn, Acer saccharinum. Upprättväxande växtsätt med relativt smal krona uppbyggd av kraftiga grenar. Vackert flikiga blad, liknande de hos silverlönnen som färgas knallröda framåt höstkanten. En av de bästa höstfärgslönnarna. Kräver mycket värme och passar således utmärkt i den varma stadsmiljön. Sorten visar goda växtresultat i Göteborgstrakten. Ursprung: östra USA.

Zon I–III. Höjd 12–15 m, bredd 7–9 m.

En östamerikansk art med genomgående stam och horisontella till svagt nedåtriktade grenar. Blommar med oansenliga blommor i maj-juni som sägs vara den bästa nektarn till den godaste honungen. Juvenilt har trädet en konisk form som sedan övergår till en bred, skärmlik krona. Bladen är långsmala, glansiga och mörkt gröna sommartid för att sedan övergå till de mest fantastiska röda höstfärger i värmegynnade lägen. Planteras i parkmiljöer med god tillgång till fukt och näring men kan även klara av viss torka. Undvik att plantera trädet i alkaliska jordar, då arten är kalkskyende. Trädet kan vara något frostkänsligt i yngre ålder. Nyssa anses vara svåretablerad, då det bildar en pålrot, varför företablering i Air-Pot® rekommenderas för optimal rotförgrening.

Zon I-II (III). Höjd 10-15 m, bredd 7-10 m.

Som ungdom smalt upprätt växtsätt, men som äldre med en imponerande rundad krona. Scharlakansekens blad påminner både om kärr- och rödekens med djupt skurna lober och fantastiska scharlakansröda höstfärger. Snabbväxande i friska och rika parkmarker, men tolererar även torrare jordar och kan med fördel planteras som gatuträd sålänge utrymme och goda förutsättningar ges ovan såväl som under jord. Föredrar sol till halvskugga. Ursprung: östra Nordamerika.

Zon I–III. Höjd 15–18 m, bredd 10–13 m.